Att SEO är viktigt för att lyckas på webben är de flesta överens om. Nästan alla som jobbar med webbutveckling påstår sig även ha spetskompetens på området och lovar sina kunder att de bygger sökmotorvänliga sajter. Så är dock tyvärr inte alltid fallet. Som webbyrå kan jag förstå att det är ganska svårt att svara att man inte är speciellt vass på SEO när man pratar med en potentiell kund. Problemet, enligt mig, är att en webbyrå med relativt dålig koll på SEO ändå nästan alltid har bättre koll än beställaren.

Beställaren vet i det flesta fall att SEO är viktigt men har inte kompetensen på området för att faktiskt kunna ställa de relevanta frågorna för att testa sin leverantör och nöjer sig säkert med löftet att sajten kommer att byggas ”sökmotorvänligt”.

Min kollega Magnus Bråth har skrivit en post på Sökmotorkonsult om hur du som beställaren, genom ett par enklare frågor, kan kontrollera om din webbyrå kan grunderna i SEO. Är det osäkra på någon av de frågor Magnus sammanställt skulle jag vilja påstå att webbyrån kanske inte är ”bäst i klassen” när det gäller SEO.

Om du själv inte har en aning om vad dessa kontrollfrågor betyder tycker jag du ska nappa på Magnus erbjudande om ett utlåtande om din webbyrås SEO-kompetens. Magnus är en av Sveriges främsta personer inom SEO och (till skillnad från många andra) delar han gärna med sig av sin kompetens.

Jag har under alltför lång tid haft avsikten att flytta till en större lägenhet. Det sista veckorna har jag dock tagit tag i detta, till synes, evighetsprojekt och fixat mitt nuvarande kök och sprungit på lägenhetsvisningar. Jag, liksom det flesta andra, som letar efter lägenhet i Stockholm spenderar antagligen timmar surfandes på Hemnet som har blivit den självklara tjänsten för bostadsletande stockholmare.

Jag tycker dock att själva tjänsten Hemnet är riktigt kass och den enda anledningen till att jag besöker sajten är det stora utbudet av bostadsobjekt. På sätt och vis tycker jag att Hemnet till vissa delar påminner om exempelvis Blocket eller Blockets amerikanska motsvarighet, craigslist. Liksom dessa två radannonssajter har Hemnet ett ganska trist gränssnitt och bristfällig funktionalitet men utbudet är så pass stort att man blir tvingad att ha överseende med sajternas brister.

De tre saker jag stör mig mest på gällande Hemnet är:

1. Ingen vettig kartfunktion – Jag letar främst i ganska snäva områden i Vasastan men eftersom det inte finns en kartbild med samtliga objekt måste jag scrolla förbi alla objekt i de ointressanta områdena i Vasastan.
2. Rullistorna för kommun – Jag har väldigt svårt att tro att bostadsmarknaden är glödhet i exempelvis Aneby. Ändå kommer Aneby upp i den förhatliga rullistan vid ett första besök på Hemnet. Varför inte lägga Stockholm innerstad högst upp?
3. Reglagen för sökning på boytan – Jag tittar främst på mindre tvåor på 40-45 kvadrat. I reglagen är dock det minsta stegen 10 kvadrat. Detta är antagligen inget större problem om man tittar på lite större objekt men tittar man exempelvis på små tvåor kan skillnaden på en lägenhet på exempelvis 40 och 50 kvadrat vara 700 000:-. Att minska stegen för sökningen gällande boytan kan inte vara speciellt knepigt.

Booli.se, som är en annan sajt för oss bostadsletare, har lyckats mycket bättre på alla dessa punkter. Men av någon anledning vågar jag inte ignorera Hemnet för där vet jag att alla intressanta objekt finns även om det tar onödigt lång tid att hitta dem.

Jag brukar gilla att prova nya tjänster och Twitter är inget undantag. Jag har dock inte fastnat i Twittrandet. Kanske är det helt enkelt så att jag inte har något intressant att Twittra om men jag ser heller ingen större nytta i att följa andras Tweets.

Bloggar jag gillar följer jag via RSS och privatpersoner som meddelar var dom käkar lunch etc känns faktiskt ganska ointressant, i alla fall för mig. Summa summarum, Cool people don’t Twitter!